Emission Trading System Europa

EU: s utsläppshandelssystem EU: s emissionshandelssystem. EU: s system för handel med utsläppsrätter EU: s utsläppshandelssystem är en hörnsten i EU: s politik för att bekämpa klimatförändringar och dess nyckelverktyg för att minska utsläppen av växthusgaser kostnadseffektivt. Det är världens första stora kolmarknad och förblir Den största one. operates i 31 länder alla 28 EU-länder plus Island, Liechtenstein och Norway. limits utsläpp från mer än 11.000 tunga energianvändande anläggningar kraftverk industrianläggningar och flygbolag som verkar mellan dessa länder. Omfattar cirka 45 av EU: s växthusgas Utsläpp. Ett keps - och handelssystem. EU-systemet för utsläppsrätter fungerar enligt principen om keps och handel. Ett keps fastställs på det totala beloppet för vissa växthusgaser som kan avges av anläggningar som omfattas av systemet. Kepsen sänks över tid så att totalt Utsläpp faller. Med huven får företagen eller köper utsläppsrätter som de kan handla med varandra efter behov. De kan också köpa begränsade mängder internationella krediter från utsläpp Jonsparande projekt runt om i världen Gränsen på det totala antalet utsläppsrätter som säkerställer att de har ett värde. Efter varje år måste ett bolag ge upp tillräckligt med utsläpp för att täcka alla sina utsläpp, annars kommer böter att åläggas Om ett företag minskar sina utsläpp, Det kan hålla reservkvoten för att täcka sina framtida behov eller sälja dem till ett annat företag som saknar utsläppsrätter. Leverans ger flexibilitet som säkerställer att utsläppen sänks där det kostar minst att göra. Ett robust koldioxidpris främjar också investeringar i rent, lågt - karbonteknologier. Viktiga funktioner i fas 3 2013-2020. EU: s system för utsläppsrätter är nu i sin tredje fas väsentligt annorlunda än fas 1 och 2. De viktigaste förändringarna är. En enda EU-täckande utsläppsrörelse på utsläpp gäller i stället för föregående System av nationella caps. Auctioning är standardmetoden för att fördela utsläppsrätter i stället för gratis tilldelning och harmoniserade fördelningsregler gäller för utsläppsrätterna som fortfarande ges bort gratis. Mer sektorer och gaser inkluderar D.300 miljoner utsläppsrätter avsatta i New Entrants Reserve för att finansiera utplaceringen av innovativ förnybar energiteknik och kolavskiljning och lagring genom NER 300-programmet. Sektorer och gaser som omfattas. Systemet omfattar följande sektorer och gaser med fokus på utsläpp Som kan mätas, rapporteras och verifieras med hög noggrannhet. Koldioxid CO 2 från kraftvärme och värmeproduktion. Energiintensiva industrisektorer inklusive oljeraffinaderier, stålverk och produktion av järn, aluminium, metaller, cement, kalk, Glas, keramik, massa, papper, kartong, syror och bulk organisk kemikaliemässig luftfart. Kväveoxid N 2 O från produktion av salpetersyra, adipinsyra och glyoxylsyror och glyoxalperfluorkolväten PFC från aluminiumproduktion. Participation i EU ETS är obligatorisk för företag i Dessa sektorer, men i vissa sektorer ingår endast växter över en viss storlek. Säkra småinstallationer kan uteslutas om regeringar införtar skatte eller andra m Easures som kommer att minska sina utsläpp med ett motsvarande belopp. Inom luftfartssektorn fram till 2016 gäller EU-utsläppsrätter endast för flygningar mellan flygplatser inom EES-området. Utsläppsminskningar. EU-utsläppsminskningen har visat att man sätter pris på kol Och handel med det kan fungera Utsläpp från anläggningar i systemet faller som avsedda med cirka 5 jämfört med början av fas 3 2013 se siffror 2015. Under 2020 kommer utsläppen från sektorer som omfattas av systemet att vara 21 lägre än 2005. Koldioxidmarknaden. Under 2005 är EU ETS världens första och största internationella handel med utsläppsrätter, vilket motsvarar drygt tre fjärdedelar av internationell handel med kol. EU: s ETS är också inspirerande för utsläppshandeln i andra länder och regioner EU syftar till att koppla EU: s system för utsläppsrätter med andra kompatibla system. EU: s gemensamma ETS-lagstiftning. Karbonmarknadsrapporter. Revision av EU: s ETS för fas 3.Legislativ historia av direktiv 2003 87 EC. Work före kommissionens förslag till förslag om förslag till förslag från oktober 2001, s reaktion på behandlingen av förslaget i rådet och parlamentet, inklusive rådets gemensamma ståndpunkt. Öppna alla frågor. Frågor och svar på det reviderade EU: s utsläppshandelssystem december 2008. Vad är målet Av utsläppshandeln. Syftet med EU: s system för handel med utsläppsrätter är att hjälpa EU: s medlemsstater att uppnå sina åtaganden att begränsa eller minska utsläppen av växthusgaser på ett kostnadseffektivt sätt. Att låta deltagande företag köpa eller sälja utsläppsrätter innebär att utsläppsminskningar kan Uppnås åtminstone kostnaden. EU ETS är hörnstenen i EU: s strategi för att bekämpa klimatförändringar. Det är det första internationella handelssystemet för koldioxidutsläpp i världen och har varit i drift sedan 2005. Från och med januari 2008 gäller det inte Endast till de 27 EU-medlemsstaterna, men också till de övriga tre medlemmarna i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet Norge, Island och Liechtenstein. Det täcker för närvarande över 10, 000 installationer inom energi - och industrisektorerna som tillsammans står för nästan hälften av EU: s utsläpp av koldioxid och 40 av dess totala utsläpp av växthusgaser. En ändring av EU: s emissionshandelsdirektiv som godkändes i juli 2008 kommer att medföra luftfartssektorn i System från 2012. Hur fungerar utsläppshandeln. EU: s system för handel med utsläppsrätter är ett keps - och handelssystem, det vill säga det täcker den övergripande utsläppsnivån, men tillåter inom ramen för denna systemdeltagare att köpa och sälja utsläppsrätter som de Kräva Dessa utsläppsrätter är den gemensamma handelsvalutan i systemets hjärta. Ett bidrag ger innehavaren rätt att avge ett ton CO 2 eller motsvarande mängd annan växthusgas. Capen på det totala antalet utsläppsrätter skapar brist på marknaden. Under den första och andra handelsperioden inom ramen för systemet var medlemsstaterna skyldiga att utarbeta nationella handlingsplaner för handlingsplaner som bestämmer deras totala utsläppsminskningsnivå och hur många utsläppsrätter som till exempel Ch installationen i sitt land mottar Vid slutet av varje år måste anläggningar överlämna utsläppsrätter som motsvarar deras utsläpp Företag som håller sina utsläpp under nivån på sina utsläppsrätter kan sälja sina överskjutande utsläppsrätter De som står inför svårigheter att hålla sina utsläpp i linje med sina utsläppsrätter har en Val mellan att vidta åtgärder för att minska sina egna utsläpp, såsom att investera i mer effektiv teknik eller använda mindre koldioxidintensiva energikällor eller köpa de extra utsläpp som de behöver på marknaden, eller en kombination av de två sådana valen kommer sannolikt att bestämmas av släkting Kostnader På så sätt minskar utsläppen varhelst det är mest kostnadseffektivt att göra. Hur länge har EU ETS varit i drift. EU: s ETS lanserades den 1 januari 2005 Den första handelsperioden löpte i tre år till slutet av 2007 Och var en lärande genom att göra fas för att förbereda sig för den avgörande andra handelsperioden. Den andra handelsperioden började den 1 januari 2008 och löper för fem År fram till slutet av 2012 Betydelsen av den andra handelsperioden beror på att den sammanfaller med Kyoto-protokollets första åtagandeperiod, under vilken EU och andra industriländer måste uppfylla sina mål för att begränsa eller minska utsläppen av växthusgaser För Den andra handelsperioden EU ETS-utsläppen har begränsats till cirka 6 5 under 2005 års nivåer för att säkerställa att EU som helhet och medlemsstaterna individuellt levererar sina Kyoto-åtaganden. Vilka är de viktigaste lärdomarna från erfarenheten hittills. EU ETS har satt ett pris på kol och visat att handel med utsläpp av växthusgaser. Den första handelsperioden lyckades med framgång skapa fri handel med utsläppsrätter i hela EU, inrätta den nödvändiga infrastrukturen och utveckla en dynamisk kolmarknad. Första fasen kan vara begränsad på grund av överdriven fördelning av utsläppsrätter i vissa medlemsstater och vissa sektorer, främst beroende på att man är beroende av e Uppdragsutsikter före verifierade utsläppsdata blev tillgängliga under EU: s utsläppsrätter När offentliggörandet av verifierade utsläppsdata för 2005 lyfte fram denna överallokering, reagerade marknaden som förväntat genom att sänka marknadspriset på utsläppsrätter. Tillgången till verifierade utsläppsdata har gjort det möjligt att Kommissionen att se till att kapaciteten på nationella anslag under andra fasen fastställs till en nivå som leder till reala utsläppsminskningar. Utöver att behovet av verifierade uppgifter understryks har erfarenheten hittills visat att större harmonisering inom EU: s system för utsläppsrätter är absolut nödvändigt för att säkerställa att EU uppnår sina utsläppsminskningsmål åtminstone kostnad och med minimala konkurrenssnedvridningar. Behovet av mer harmonisering är tydlig med hänsyn till hur kappan på de totala utsläppsrätterna fastställs. De två första handelsperioderna visar också att väldigt olika nationella metoder för fördelning av utsläppsrätter Till installationer hotar rättvis konkurrens på den inre marknaden Fu Dessutom behövs större harmonisering, förtydligande och förfining i fråga om systemets omfattning, tillgången till krediter från utsläppsminskningsprojekt utanför EU, villkoren för att koppla EU: s system för utsläpp till utsläppshandeln på annat håll och övervakning, kontroll och Rapporteringskrav. Vilka är de viktigaste förändringarna i EU: s system för utsläppsrätter och från vilken tidpunkt kommer de att tillämpas. De överenskomna konstruktionsförändringarna kommer att gälla från och med den tredje handelsperioden, dvs. januari 2013 Medan förberedande arbete kommer att inledas omedelbart kommer de gällande reglerna inte att ändras Fram till januari 2013 för att säkerställa att lagstadgad stabilitet upprätthålls. EU: s system för handel med utsläppsrätter i den tredje perioden kommer att vara ett effektivare, mer harmoniserat och rättvisare system. Ökad effektivitet uppnås genom en längre handelsperiod 8 år istället för 5 år, en robust Och årligen minskande utsläppstak 21 minskning 2020 jämfört med 2005 och en betydande ökning av auktionsvolymen från mindre än 4 i fas 2 till m Malm än hälften i fas 3.Mer harmonisering har kommit överens om på många områden, bland annat med avseende på cap-setting ett EU-täckande lock i stället för nationella kapslar i fas 1 och 2 och reglerna för övergångsfri fördelning. Rättvisan av Systemet har ökat avsevärt genom övergången till EU-omfattande regler för fri fördelning för industrianläggningar och genom införande av en omfördelningsmekanism som ger nya medlemsstater rätt att auktionera fler bidrag. Hur jämför den slutliga texten med kommissionens ursprungliga förslag. Klimat - och energimål som överenskommits vid Europeiska rådets vårmöte 2007 har bibehållits och den övergripande arkitekturen i kommissionens förslag om EU: s utsläppsrätter förblir intakt. Det vill säga att det kommer att finnas en EU-täckning på antalet utsläppsrätter och detta Cap minskar årligen längs en linjär trendlinje, som kommer att fortsätta efter slutet av den tredje handelsperioden 2013-2020 Huvudskillnaden jämfört med förslaget är Att auktionering av utsläppsrätter kommer att fasas in långsammare. Vilka är de viktigaste förändringarna jämfört med kommissionens förslag. Sammanfattningsvis är de huvudsakliga ändringar som har gjorts i förslaget följande: Vissa medlemsstater får ett frivilligt och tillfälligt undantag Från regeln att inga utsläppsrätter ska tilldelas gratis till elproducenter från och med 2013. Detta alternativ att avvika är tillgängligt för medlemsstater som uppfyller vissa villkor som gäller koppling av elnätet, andel av ett enda fossilt bränsle i elproduktion Och BNP-capita i förhållande till genomsnittet i EU-27 Dessutom kan antalet gratis utsläppsrätter som en medlemsstat tilldelar kraftverk begränsas till 70 koldioxidutsläpp av relevanta anläggningar i fas 1 och sänks därefter under åren. Dessutom Fri tilldelning i fas 3 kan endast ges till kraftverk som är i drift eller under uppbyggnad senast i slutet av 2008. Se svar på fråga 15 Nedan. Det kommer att finnas mer detaljer i direktivet om vilka kriterier som ska användas för att bestämma sektorer eller delsektorer som anses vara utsatta för en betydande risk för koldioxidläckage och ett tidigare offentliggörande av kommissionens lista över sådana sektorer 31 December 2009 Vidare kommer det att bli föremål för granskning när ett tillfredsställande internationellt avtal uppnås. Installationer i alla exponerade industrier kommer att få 100 gratis utsläppsrätter i den utsträckning som de använder den mest effektiva tekniken. Den fria allokeringen till industrin är begränsad till andelen utsläpp av dessa industrier i Totala utsläpp 2005-2008 Det totala antalet utsläppsrätter som tilldelas gratis till anläggningar inom industrisektorer kommer att minska årligen i linje med minskningen av utsläppstaket. Medlemsstaterna kan också kompensera vissa installationer för CO 2 - kostnader som överförs i elpriserna om CO 2 - kostnader kan annars utsätta dem för risken för koldioxidläckage Kommissionen har åtagit sig att ändra gemenskapsguiden Linjer för statligt stöd för miljöskydd i detta avseende Se svar på fråga 15 nedan. Nivån på auktionering av utsläppsrätter för icke-exponerade industrier kommer att öka på linjärt sätt som föreslagits av kommissionen, men snarare än att nå 100 år 2020 kommer det att nå 70 i syfte att nå 100 år 2027. Enligt kommissionens förslag kommer 10 av utsläppsrätterna för auktionering att omfördelas från medlemsstater med hög inkomst per capita till dem med låg inkomst per capita för att stärka den ekonomiska kapaciteten Av den senare att investera i klimatvänlig teknik En bestämmelse har lagts till för en annan omfördelningsmekanism med 2 av auktionerade utsläppsrätter för att ta hänsyn till medlemsstater som 2005 hade uppnått en minskning av minst 20 utsläpp av växthusgaser jämfört med referensåret Genom Kyotoprotokollet. Andelen av auktionsintäkter som medlemsstaterna rekommenderas att använda för att bekämpa och anpassa sig till klimatförändringar, huvudsakligen inom E U, men även i utvecklingsländer, höjdes från 20 till 50. Texten ger en uppskattning av den föreslagna tillåtna nivån för användning av JI CDM-krediter i 20-scenariot för befintliga operatörer som fick de lägsta budgetarna att importera och använda Sådana krediter i förhållande till tilldelningar och tillgång till krediter under perioden 2008-2012 Nya sektorer, nya aktörer i perioderna 2013-2020 och 2008-2012 kommer också att kunna använda krediter Den totala summan av krediter som kan användas kommer emellertid , Inte överstiga 50 procent av minskningen mellan 2008 och 2020 På grund av en strängare utsläppsminskning i samband med ett tillfredsställande internationellt avtal skulle kommissionen kunna ge ytterligare tillgång till CER och ERU för operatörer i gemenskapssystemet Se svar på fråga 20 nedan. Intäkter från auktionering 300 miljoner utsläppsrätter från reserven för nya aktörer kommer att användas för att stödja upp till 12 demonstrationsprojekt för insamling och lagring av kol och projekt som visar innovativ teknik för förnybar energi Ett antal villkor är knutna till denna finansieringsmekanism Se svar på fråga 30 nedan. Möjligheten att välja bort små förbränningsanläggningar under förutsättning att de omfattas av likvärdiga åtgärder har utvidgats till att omfatta alla små anläggningar oavsett verksamhet, utsläppströskeln har varit Ökat från 10 000 till 25 000 ton koldioxid per år och kapacitetsgränsen som förbränningsanläggningar måste uppfylla har dessutom ökats från 25 MW till 35 MW. Med dessa ökade tröskelvärden kan andelen utsläppsutsläpp som potentiellt utesluts från utsläppsrörelsen Systemet blir betydande och följaktligen har en bestämmelse lagts till för att möjliggöra en motsvarande minskning av EU-täckningen på utsläppsrätter. Om det fortfarande finns nationella fördelningsplaner NAPs. No I sina nationella handlingsplaner för första 2005-2007 och andra 2008- 2012 års handelsperioder bestämde medlemsstaterna den totala kvantiteten utsläppsrätter som skulle utfärdas och hur dessa skulle fördelas Till de berörda anläggningarna Detta tillvägagångssätt har genererat betydande skillnader i fördelningsregler som skapar incitament för varje medlemsstat att gynna sin egen industri och har lett till stor komplexitet. Från och med den tredje handelsperioden kommer det att finnas en gemensam EU-täckning Och utsläppsrätter kommer att fördelas på grundval av harmoniserade regler. Nationella fördelningsplaner kommer därför inte behövas längre. Hur kommer utsläppstaket i fas 3 att fastställas. Reglerna för beräkning av EU-täckande lock är följande. Från och med 2013 Totalt antal utsläppsrätter kommer att minska årligen på linjärt sätt Utgångspunkten för denna rad är den genomsnittliga totala kvantiteten utsläppsrätter fas 2 cap som ska utfärdas av medlemsstaterna för perioden 2008-12, justerat för att återspegla systemets bredda omfattning från 2013 samt alla små installationer som medlemsstaterna har valt att utesluta. Den linjära faktorn med vilken årligt belopp ska minska är 1 74 i förhållande till fas 2-cap. Utgångspunkten För att bestämma den linjära faktorn på 1 74 är den 20 totala minskningen av växthusgaser jämfört med 1990 vilket motsvarar en 14 minskning jämfört med 2005. Det krävs emellertid en större minskning av EU: s ETS, eftersom det är billigare att minska utsläppen i ETS-sektorer Divisionen som minimerar den totala reduktionskostnaden uppgår till 21 procent av utsläppen av utsläpp av utsläpp i EU-utsläppssektorn jämfört med 2005 år 2020. En minskning på cirka 10 jämfört med 2005 för de sektorer som inte omfattas av EU: s ETS. 21 minskningen av 2020 resulterar i en utsläppsränta i 2020 med högst 1720 miljoner utsläppsrätter och innebär en genomsnittlig fas 3 cap 2013-2020 om cirka 1846 miljoner utsläppsrätter och en minskning med 11 jämfört med fas 2-cap. Alla absoluta siffror motsvarar täckningen I början av andra handelsperioden och därför tar inte hänsyn till luftfart som kommer att läggas till 2012 och andra sektorer som kommer att läggas till i fas 3. Slutliga siffror för de årliga utsläppstakten i ph Ase 3 kommer att fastställas och offentliggöras av kommissionen senast den 30 september 2010. Hur kommer utsläppstaket bortom fas 3 att bestämmas. Den linjära faktor på 1 74 som användes för att bestämma fas 3-kapaciteten kommer att fortsätta att gälla efter utgången av handelsperioden 2020 och kommer att bestämma kapaciteten för den fjärde handelsperioden 2021-2028 och därefter. Den kan revideras senast 2025. Faktum är att betydande utsläppsminskningar på 60-80 jämfört med 1990 kommer att behövas senast 2050 för att nå det strategiska målet att Begränsar den globala genomsnittliga temperaturhöjningen till högst 2 C över preindustriella nivåer. En EU-täckande utsläppsrätter på utsläppsrätter kommer att fastställas för varje enskilt år. Detta kommer att minska flexibiliteten för de berörda installationerna. Inte flexibilitet för installationerna kommer inte att vara Reduceras alls Under några år måste de behöriga myndigheterna utfärda de utsläppsrätter som ska auktioneras och distribueras senast den 28 februari. Den sista dagen för operatörerna att överlämna utsläppsrätter är den 30 april Året efter det år då utsläppen ägde rum Således får operatörerna ersättningar för det aktuella året innan de måste lämna in utsläppsrätter för att täcka sina utsläpp för det föregående året. Tilläggsbeloppen är giltiga under hela handelsperioden och eventuella överskottsersättningar kan nu bankas för Användning i efterföljande handelsperioder I detta avseende kommer inget att förändras. Systemet kommer att förbli baserat på handelsperioder, men den tredje handelsperioden kommer att ligga åtta år, 2013-2020, i motsats till fem år för andra fasen 2008-2012. För den andra handelsperioden bestämde medlemsstaterna generellt att fördela lika stora mängder utsläppsrätter för varje år. Den linjära minskningen varje år från 2013 kommer bättre att motsvara de förväntade utsläppstrenderna under perioden. Vilka är de preliminära årliga utsläppsnivåerna för ETS för perioden 2013 till 2020. De preliminära årliga kapitalkraven är enligt följande. Dessa siffror är baserade på ETS: s tillämpningsområde som gäller i fas 2 2008 till 2 012 och kommissionens beslut om de nationella fördelningsplanerna för fas 2 som uppgår till 2083 miljoner ton. Dessa siffror kommer att anpassas av flera skäl. För det första kommer anpassningen att göras för att ta hänsyn till utvidgningarna av räckvidd i fas 2, förutsatt att Medlemsstaterna underbygger och verifierar deras utsläpp som härrör från dessa förlängningar För det andra kommer anpassningen att göras med avseende på ytterligare förlängningar av ETS: s tillämpningsområde under tredje handelsperioden. För det tredje kommer eventuell borttagning av små anläggningar att leda till en motsvarande minskning av Cap För det fjärde beaktar siffrorna inte inslaget av luftfart eller utsläpp från Norge, Island och Liechtenstein. Om utsläppsrätter fortfarande tilldelas gratis. Dina industrianläggningar kommer att få övergångsfri tilldelning och i de medlemsstater som är berättigade till Det frivilliga undantaget, kraftverk kan, om medlemsstaten bestämmer det, också få gratis utsläpp. Det beräknas åtminstone Hälften av de tillgängliga utsläppsrätterna från och med 2013 kommer att auktioneras. Eftersom majoriteten av utsläppsrätterna har tilldelats kostnadsfritt till anläggningar under första och andra handelsperioderna föreslog kommissionen att auktionering av utsläppsrätter skulle bli grundprincipen för tilldelning. Detta är Eftersom auktionering bäst säkerställer systemets effektivitet, öppenhet och enkelhet och skapar det största incitamentet för investeringar i en koldioxidsnål ekonomi. Det överensstämmer bäst med principen att förorenaren betalar och undviker att ge slöseri till vissa sektorer som har gått över den nominella kostnaden för Ersättningar till sina kunder trots att de erhålls gratis. Hur kommer utsläppsrätter utdelas gratis. Den 31 december 2010 kommer kommissionen att anta EU-omfattande regler som kommer att utvecklas under ett kommittéförfarande. Kommittéer Dessa regler kommer att harmonisera allokeringarna fullt ut och således Alla företag inom EU med samma eller liknande aktiviteter kommer att omfattas av samma regler Es kommer så långt som möjligt att säkerställa att fördelningen främjar koldränta tekniker. De antagna reglerna föreskriver att i så stor utsträckning som möjligt ska fördelningen baseras på så kallade riktmärken, ega antal utsläppsrätter per kvantitet historisk produktion. Sådana regler belönar operatörer som Har vidtagit tidiga åtgärder för att minska växthusgaser, bättre återspeglar principen att förorenaren betalar och ger starkare incitament att minska utsläppen eftersom anslagen inte längre skulle bero på historiska utsläpp. Alla anslag ska fastställas före början av den tredje handelsperioden och ingen ex - Postanpassningar kommer att tillåtas. Vilka anläggningar kommer att få gratis tilldelningar och vilka inte kommer? Hur kommer negativa effekter på konkurrenskraften att undvikas. Med tanke på deras förmåga att vidarebefordra den ökade kostnaden för utsläppsrätter är full auktionering regeln från och med 2013 för el Generatorer Men medlemsstater som uppfyller vissa villkor för deras sammankoppling Y eller deras andel av fossila bränslen i elproduktion och BNP per capita i förhållande till genomsnittet i EU-27 har möjlighet att tillfälligt avvika från denna regel med avseende på befintliga kraftverk. Auktionsräntan under 2013 ska vara minst 30 i Förhållande till utsläpp under den första perioden och måste öka gradvis till 100 senast 2020. Om alternativet tillämpas måste medlemsstaten åta sig att investera i förbättring och uppgradering av infrastrukturen, i ren teknik och vid diversifiering av deras energimix Och leverantörskällor för ett belopp i den utsträckning det är möjligt, lika med marknadsvärdet av den fria allokeringen. I andra sektorer kommer de kostnadsfria tilldelningarna att fasas ut gradvis från och med 2013, med medlemsstaterna att komma igång vid 20 auktioner under 2013 och öka till 70 auktionering 2020 med sikte på att nå 100 år 2027 Ett undantag kommer dock att göras för anläggningar i sektorer som befinner sig utsatta för en betydande risk för koldioxidläckage E Denna risk skulle kunna uppstå om EU: s emissionshandelsprogram ökade produktionskostnaderna så mycket att företagen beslutade att flytta produktionen till områden utanför EU som inte är föremål för jämförbara utsläppsbegränsningar. Kommissionen kommer att bestämma berörda sektorer senast den 31 december 2009. Kommer bland annat att bedöma huruvida de direkta och indirekta ytterligare produktionskostnader som framkallas genom genomförandet av ETS-direktivet som andel av bruttovärdet, överstiger 5 och huruvida det totala värdet av dess export och import dividerat med det totala värdet av omsättning och import överstiger 10 Om resultatet för något av dessa kriterier överstiger 30, skulle sektorn också anses vara utsatt för en betydande risk för koldioxidläckage. Installationer i dessa sektorer skulle få 100 av deras andel i den årligen minskade totala kvoten av utsläppsrätter. Av dessa industrier är utsläppen bestämd i förhållande till totala utsläpp av utsläpp under 2005 till 2007.CO 2 kostnader överfördes i N elpriser kan också utsätta vissa installationer för risken för koldioxidläckage För att undvika sådan risk kan medlemsstaterna ge ersättning för sådana kostnader. Eftersom det inte finns ett internationellt avtal om klimatförändringar har kommissionen åtagit sig att ändra Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd för miljöskydd i detta avseende. Enligt ett internationellt avtal som säkerställer att konkurrenter i andra delar av världen har en jämförbar kostnad kan risken för koldioxidläckage vara försumbar. Därför kommer kommissionen senast den 30 juni 2010 att Genomföra en djupgående bedömning av situationen för den energiintensiva industrin och risken för koldioxidläckage i ljuset av resultatet av de internationella förhandlingarna och med beaktande av eventuella bindande sektorsöverenskommelser som kan ha avslutats. Rapporten kommer att vara Tillsammans med eventuella förslag som anses lämpliga. Dessa kan eventuellt innefatta att bibehålla eller justera andelen av allo Wances mottagna gratis till industrianläggningar som är särskilt utsatta för global konkurrens eller inklusive importörer av de berörda produkterna i ETS. Vilka ska organisera auktionerna och hur kommer de att utföras. Medlemsstaterna kommer att ansvara för att de utsläppsrätter som ges Till dem auktioneras Varje medlemsstat måste bestämma om den vill utveckla sin egen auktionsinfrastruktur och plattform eller om man vill samarbeta med andra medlemsstater för att utveckla regionala eller EU-omfattande lösningar. Fördelningen av auktionsrättigheterna till medlemsstaterna är till stor del Baserat på utsläpp i fas 1 i EU: s system för utsläppsrätter, men en del av rättigheterna kommer att omfördelas från rikare medlemsstater till fattigare för att ta hänsyn till den lägre BNP per capita och högre utsikter för tillväxt och utsläpp bland de senare. Det är fortfarande Om 10 av rättigheterna till auktionstillägg kommer att omfördelas från medlemsstater med hög inkomst per capita till dem med låga per Kapitalinkomst för att stärka den senare ekonomiska kapaciteten att investera i klimatvänlig teknik. En bestämmelse har dock lagts till för en annan omfördelningsmekanism om 2 för att ta hänsyn till medlemsstater som 2005 hade uppnått en minskning av minst 20 i växthus Gasutsläpp jämfört med referensåret enligt Kyotoprotokollet. Nio medlemsstater dra nytta av denna bestämmelse. En auktionering måste respektera reglerna för den inre marknaden och måste därför vara öppen för alla potentiella köpare på icke-diskriminerande villkor. Den 30 juni 2010 Kommissionen kommer att anta en förordning genom kommittéförfarandet som kommer att tillhandahålla lämpliga regler och villkor för att säkerställa effektiva samordnade auktioner utan att störa utsläppsmarknaden. Hur många utsläppsrätter kommer varje medlemsstats auktion och hur bestäms detta belopp. Alla utsläppsrätter som inte tilldelas Kostnadsfritt kommer att auktioneras Totalt 88 av utsläppsrätter som ska auktioneras av ea Ch-medlemsstaten fördelas på grundval av medlemsstatens andel av historiska utsläpp inom EU-systemet för utsläppsrätter. För solidaritets - och tillväxtfördelningen fördelas 12 av den totala kvantiteten på ett sätt som tar hänsyn till BNP per capita och resultaten enligt Kyoto-protokollet. Vissa sektorer och gaser är täckta från och med 2013. ETS omfattar anläggningar som utför specificerade verksamheter Sedan starten har den täckt över vissa kapacitetsgränser, kraftverk och andra förbränningsanläggningar, oljeraffinaderier, koksugnar, järn - och stålverk Och fabriker som tillverkar cement, glas, kalk, tegelsten, keramik, massa, papper och papper. För växthusgaser täcker den för närvarande bara koldioxidutsläpp, med undantag för Nederländerna, som har valt utsläpp från kväveoxid. Från 2013 , Kommer omfattningen av ETS att utvidgas till att även omfatta andra sektorer och växthusgaser. Koldioxidutsläpp från petrokemikalier, ammoniak och aluminium kommer att inkluderas, liksom N2O-utsläpp f Rom produktion av salpetersyra, adipinsyra och glyokalinsyra samt perfluorkolväten från aluminiumsektorn Fångst, transport och geologisk lagring av alla växthusgasutsläpp kommer också att täckas. Dessa sektorer kommer att få ersättning gratis enligt EU-omfattande regler i På samma sätt som andra industrisektorer som redan omfattas. Från och med 2012 kommer luftfart också att ingå i EU: s system för utsläppsrätter. Om små anläggningar utesluts från tillämpningsområdet. Ett stort antal installationer som avger relativt låga koldioxidutsläpp omfattas för närvarande av ETS Och bekymmer har höjts över kostnadseffektiviteten av deras införlivande. Från och med 2013 får medlemsstaterna tillåta att dessa installationer avlägsnas från ETS på vissa villkor. De berörda anläggningarna är de vars rapporterade utsläpp var lägre än 25 000 ton CO2-ekvivalent I var och en av de tre år som föregår ansökningsåret för förbränningsanläggningar, en ytterligare kapacitetsgräns på 35 MW app Lögner Dessutom får medlemsstaterna möjlighet att utesluta anläggningar som drivs av sjukhus. Installationerna kan uteslutas från ETS endast om de kommer att omfattas av åtgärder som ger ett motsvarande bidrag till utsläppsminskningar. Hur många utsläppskrediter från tredje land kommer att vara Tillåtet. För den andra handelsperioden tillåter medlemsstaterna att deras operatörer använder betydande mängder krediter som genereras av utsläppsbesparande projekt som genomförs i tredjeländer för att täcka en del av sina utsläpp på samma sätt som de använder utsläppsrätter. Det reviderade direktivet utökar rättigheterna to use these credits for the third trading period and allows a limited additional quantity to be used in such a way that the overall use of credits is limited to 50 of the EU-wide reductions over the period 2008-2020 For existing installations, and excluding new sectors within the scope, this will represent a total level of access of approximately 1 6 billion credits over the per iod 2008-2020 In practice, this means that existing operators will be able to use credits up to a minimum of 11 of their allocation during the period 2008-2012, while a top-up is foreseen for operators with the lowest sum of free allocation and allowed use of credits in the 2008-2012 period New sectors and new entrants in the third trading period will have a guaranteed minimum access of 4 5 of their verified emissions during the period 2013-2020 For the aviation sector, the minimum access will be 1 5 The precise percentages will be determined through comitology. These projects must be officially recognised under the Kyoto Protocol s Joint Implementation JI mechanism covering projects carried out in countries with an emissions reduction target under the Protocol or Clean Development Mechanism CDM for projects undertaken in developing countries Credits from JI projects are known as Emission Reduction Units ERUs while those from CDM projects are called Certified Emission Reductions CERs. On the quality side only credits from project types eligible for use in the EU trading scheme during the period 2008-2012 will be accepted in the period 2013-2020 Furthermore, from 1 January 2013 measures may be applied to restrict the use of specific credits from project types Such a quality control mechanism is needed to assure the environmental and economic integrity of future project types. To create greater flexibility, and in the absence of an international agreement being concluded by 31 December 2009, credits could be used in accordance with agreements concluded with third countries The use of these credits should however not increase the overall number beyond 50 of the required reductions Such agreements would not be required for new projects that started from 2013 onwards in Least Developed Countries. Based on a stricter emissions reduction in the context of a satisfactory international agreement additional access to credits could be allowed, as well as the use of additional type s of project credits or other mechanisms created under the international agreement However, once an international agreement has been reached, from January 2013 onwards only credits from projects in third countries that have ratified the agreement or from additional types of project approved by the Commission will be eligible for use in the Community scheme. Will it be possible to use credits from carbon sinks like forests. No Before making its proposal, the Commission analysed the possibility of allowing credits from certain types of land use, land-use change and forestry LULUCF projects which absorb carbon from the atmosphere It concluded that doing so could undermine the environmental integrity of the EU ETS, for the following reasons. LULUCF projects cannot physically deliver permanent emissions reductions Insufficient solutions have been developed to deal with the uncertainties, non-permanence of carbon storage and potential emissions leakage problems arising from such projects The te mporary and reversible nature of such activities would pose considerable risks in a company-based trading system and impose great liability risks on Member States. The inclusion of LULUCF projects in the ETS would require a quality of monitoring and reporting comparable to the monitoring and reporting of emissions from installations currently covered by the system This is not available at present and is likely to incur costs which would substantially reduce the attractiveness of including such projects. The simplicity, transparency and predictability of the ETS would be considerably reduced Moreover, the sheer quantity of potential credits entering the system could undermine the functioning of the carbon market unless their role were limited, in which case their potential benefits would become marginal. The Commission, the Council and the European Parliament believe that global deforestation can be better addressed through other instruments For example, using part of the proceeds from auc tioning allowances in the EU ETS could generate additional means to invest in LULUCF activities both inside and outside the EU, and may provide a model for future expansion In this respect the Commission has proposed to set up the Global Forest Carbon Mechanism that would be a performance-based system for financing reductions in deforestation levels in developing countries. Besides those already mentioned, are there other credits that could be used in the revised ETS. Yes Projects in EU Member States which reduce greenhouse gas emissions not covered by the ETS could issue credits These Community projects would need to be managed according to common EU provisions set up by the Commission in order to be tradable throughout the system Such provisions would be adopted only for projects that cannot be realised through inclusion in the ETS The provisions will seek to ensure that credits from Community projects do not result in double-counting of emission reductions nor impede other policy meas ures to reduce emissions not covered by the ETS, and that they are based on simple, easily administered rules. Are there measures in place to ensure that the price of allowances won t fall sharply during the third trading period. A stable and predictable regulatory framework is vital for market stability The revised Directive makes the regulatory framework as predictable as possible in order to boost stability and rule out policy-induced volatility Important elements in this respect are the determination of the cap on emissions in the Directive well in advance of the start of the trading period, a linear reduction factor for the cap on emissions which continues to apply also beyond 2020 and the extension of the trading period from 5 to 8 years The sharp fall in the allowance price during the first trading period was due to over-allocation of allowances which could not be banked for use in the second trading period For the second and subsequent trading periods, Member States are obliged t o allow the banking of allowances from one period to the next and therefore the end of one trading period is not expected to have any impact on the price. A new provision will apply as of 2013 in case of excessive price fluctuations in the allowance market If, for more than six consecutive months, the allowance price is more than three times the average price of allowances during the two preceding years on the European market, the Commission will convene a meeting with Member States If it is found that the price evolution does not correspond to market fundamentals, the Commission may either allow Member States to bring forward the auctioning of a part of the quantity to be auctioned, or allow them to auction up to 25 of the remaining allowances in the new entrant reserve. The price of allowances is determined by supply and demand and reflects fundamental factors like economic growth, fuel prices, rainfall and wind availability of renewable energy and temperature demand for heating and co oling etc A degree of uncertainty is inevitable for such factors The markets, however, allow participants to hedge the risks that may result from changes in allowances prices. Are there any provisions for linking the EU ETS to other emissions trading systems. Yes One of the key means to reduce emissions more cost-effectively is to enhance and further develop the global carbon market The Commission sees the EU ETS as an important building block for the development of a global network of emission trading systems Linking other national or regional cap-and-trade emissions trading systems to the EU ETS can create a bigger market, potentially lowering the aggregate cost of reducing greenhouse gas emissions The increased liquidity and reduced price volatility that this would entail would improve the functioning of markets for emission allowances This may lead to a global network of trading systems in which participants, including legal entities, can buy emission allowances to fulfil their respe ctive reduction commitments. The EU is keen to work with the new US Administration to build a transatlantic and indeed global carbon market to act as the motor of a concerted international push to combat climate change. While the original Directive allows for linking the EU ETS with other industrialised countries that have ratified the Kyoto Protocol, the new rules allow for linking with any country or administrative entity such as a state or group of states under a federal system which has established a compatible mandatory cap-and-trade system whose design elements would not undermine the environmental integrity of the EU ETS Where such systems cap absolute emissions, there would be mutual recognition of allowances issued by them and the EU ETS. What is a Community registry and how does it work. Registries are standardised electronic databases ensuring the accurate accounting of the issuance, holding, transfer and cancellation of emission allowances As a signatory to the Kyoto Protocol i n its own right, the Community is also obliged to maintain a registry This is the Community Registry, which is distinct from the registries of Member States Allowances issued from 1 January 2013 onwards will be held in the Community registry instead of in national registries. Will there be any changes to monitoring, reporting and verification requirements. The Commission will adopt a new Regulation through the comitology procedure by 31 December 2011 governing the monitoring and reporting of emissions from the activities listed in Annex I of the Directive A separate Regulation on the verification of emission reports and the accreditation of verifiers should specify conditions for accreditation, mutual recognition and cancellation of accreditation for verifiers, and for supervision and peer review as appropriate. What provision will be made for new entrants into the market. Five percent of the total quantity of allowances will be put into a reserve for new installations or airlines that ent er the system after 2013 new entrants The allocations from this reserve should mirror the allocations to corresponding existing installations. A part of the new entrant reserve, amounting to 300 million allowances, will be made available to support the investments in up to 12 demonstration projects using the carbon capture and storage technology and demonstration projects using innovative renewable energy technologies There should be a fair geographical distribution of the projects. In principle, any allowances remaining in the reserve shall be distributed to Member States for auctioning The distribution key shall take into account the level to which installations in Member States have benefited from this reserve. What has been agreed with respect to the financing of the 12 carbon capture and storage demonstration projects requested by a previous European Council. The European Parliament s Environment Committee tabled an amendment to the EU ETS Directive requiring allowances in the new ent rant reserve to be set aside in order to co-finance up to 12 demonstration projects as requested by the European Council in spring 2007 This amendment has later been extended to include also innovative renewable energy technologies that are not commercially viable yet Projects shall be selected on the basis of objective and transparent criteria that include requirements for knowledge sharing Support shall be given from the proceeds of these allowances via Member States and shall be complementary to substantial co-financing by the operator of the installation No project shall receive support via this mechanism that exceeds 15 of the total number of allowances i e 45 million allowances available for this purpose The Member State may choose to co-finance the project as well, but will in any case transfer the market value of the attributed allowances to the operator, who will not receive any allowances. A total of 300 million allowances will therefore be set aside until 2015 for this purpos e. What is the role of an international agreement and its potential impact on EU ETS. When an international agreement is reached, the Commission shall submit a report to the European Parliament and the Council assessing the nature of the measures agreed upon in the international agreement and their implications, in particular with respect to the risk of carbon leakage On the basis of this report, the Commission shall then adopt a legislative proposal amending the present Directive as appropriate. For the effects on the use of credits from Joint Implementation and Clean Development Mechanism projects, please see the reply to question 20.What are the next steps. Member States have to bring into force the legal instruments necessary to comply with certain provisions of the revised Directive by 31 December 2009 This concerns the collection of duly substantiated and verified emissions data from installations that will only be covered by the EU ETS as from 2013, and the national lists of install ations and the allocation to each one For the remaining provisions, the national laws, regulations and administrative provisions only have to be ready by 31 December 2012.The Commission has already started the work on implementation For example, the collection and analysis of data for use in relation to carbon leakage is ongoing list of sectors due end 2009 Work is also ongoing to prepare the Regulation on timing, administration and other aspects of auctioning due by June 2010 , the harmonised allocation rules due end 2010 and the two Regulations on monitoring and reporting of emissions and verification of emissions and accreditation of verifiers due end 2011.EMISSIONS TRADING. Why Emissions Trading. An emission trading system ETS is a powerful policy instrument for managing greenhouse gas GHG emissions Cap and trade encourages operational excellence and provides an incentive and path for the deployment of new and existing technologies. As a policy instrument, emissions trading is prefera ble to taxes, inflexible command-and-control regulation, and taxpayer-funded support programmes because. It is the most economically efficient means of reaching a given emissions reduction cap or target. It is specifically designed to deliver the environmental objective. It delivers a clear price signal against which to measure abatement investments. Trading is not the only policy instrument that governments should use but failing to give a major role to trading will impose unnecessary costs and create policy confusion. Trading responds to the central objective of climate change policy of efficiently directing capital within markets towards low-to-zero carbon emissions investments To achieve this aim, an emissions market requires. Scarcity of emission allowances in order to create the price signals for low-carbon investments. Long-term clarity and predictability of rules, targets and the regulatory systems guiding emissions markets worldwide. Adequate compliance periods, allowing companies to structure a make or buy approach to their emissions reductions over time. Cost containment provisions, allowing efficiency in discovering of lowest-cost solutions wherever they are to be found Offset-based mechanisms offer the opportunity for countries or sectors that have yet to introduce an allowance-based approach to participate in the market. LONGER TERM. The emissions markets should mature and grow, to evolve and provide wide GHG coverage. This will lead to a global price for carbon and a trading system as exists in currency, commodity and debt markets Ensuring that carbon has the proper links in all of these markets will require. Harmonised benchmarks, ambitions, rules, monitoring and enforcement within an array of approaches. Structures and regulations to link different approaches and systems, directly or by exchange rates or market instruments. Worldwide offset mechanisms based on verifiable emission reduction projects and standards. NOW AND IN THE LONGER TERM. Carbon pricing opens the door to a new set of investment and financing opportunities These opportunities can link the metrics and methods for GHG abatement with larger capital markets flows aimed at financing low-to-zero carbon investments all over the world. What is the emissions trading scheme and does it work. Tuesday 7 June 2011 16 26 BST. The European Union s Emissions Trading System ETS is the world s biggest scheme for trading greenhouse gas emissions allowances Launched in 2005, it covers some 11,000 power stations and industrial plants in 30 countries, whose carbon emissions make up almost 50 of Europe s total. A cap on the total emissions allowed within the scheme is set, and allowances adding up to the cap are provided to the companies regulated by the scheme The companies are required to measure and report their carbon emissions and to hand in one allowance for each tonne they release Companies can trade their allowances, providing an incentive for them to reduce their emissions. The current cap is set to fall by 1 74 annually to achieve a target of reducing emissions in 2020 to 21 below their level in 2005 In June 2011 the price of an allowance was around 16 The trade in permits is worth around 150bn annually, dwarfing other emissions trading schemes the Clean Development Mechanism market established by the UN is valued at 1 5bn annually. In a basic sense the ETS has worked It has set a cap on half of Europe s carbon emissions, which were previously unregulated, and the companies covered by the scheme are no longer free to pollute Carbon has a price and this influences the economics of burning fossil fuels. For example, burning coal creates more carbon pollution than burning gas, so coal plant operators need more permits The higher the price of the permits, the more expensive it is to use coal rather than gas Power companies choosing how to generate electricity therefore have an extra cost associated with the more polluting options, so they ll choose gas over coal more of the time. Put ting precise numbers on how far the ETS has worked in practice is difficult, as it means estimating what the level of pollution would have been if the ETS was not in place It is likely, however, that in its first few years, the scheme was responsible for turning an anticipated increase in emissions into a decline of 2 5-5 One in-depth study analysed background emissions, economic trends and weather patterns, and concluded that between 2005 and 2007 the ETS reduced emissions by 120-300m tonnes, with a best guess of 210m tonnes across Europe. These are fairly modest gains especially in the context of rapidly of increasing imports of carbon-intensive goods from China and elsewhere and although steeper reductions have been set for the third phase of the ETS, which runs from 2013 to 2020, the policy has been heavily criticised and beset with problems not least of which is the large number of permits expected to be held over from the current phase Nonetheless, Europe has a price on carbon and a working mechanism to limit and reduce climate pollution, which puts it further ahead than other major regions in the world. The ultimate climate change FAQ. This editorial is free to reproduce under Creative Commons.